Båtäventyr
En båtresa från Söderhamn till Ljusne borde ju inte vara någon match alls. Det hade jag intalat mig innan vi tuffade iväg i onsdags eftermiddag. Och det gick jättebra... åtminstone ett tag. Solen lyste, det var varmt och skönt, barnen var snälla och glada och själv var jag hyfsat lugn. Riktigt idylliskt :-)
Men plötsligt var vi ute på öppet hav och då var det INTE ROLIGT LÄNGRE!!!!!
Min version:
Vågorna var ett par meter höga - MINST och det gungade som tusan. Det stänkte in vatten över båten och vi blev dyngsura :-) Lillebror tjöt av skratt, Storebror satt inne i båten och lekte med en kortlek och verkade knappt märka att det gungade. Pappan rattade båten med solbrillorna på och såg hur cool ut som helst. Själv stod jag och höll mig krampaktigt fast i rutan och skrek som en tok varje gång det sköljde vatten över båten. Mitt i allt det ringer Morfarn flera gånger för att kolla vart vi är och hur det går. Det gör inte saken bättre. Då måste jag hålla i telefonen, mig själv och skrika samtidigt. Plus att jag måste förmedla instruktioner från Morfarn till Pappan om vid vilket stenrabb man ska svänga och hur nära stenar man ska åka och vilket hus man ska ta sikte på för att hitta in till hamnen.
Tillslut sade jag åt Morfarn att han minsann får så lov att ta bilen till Ljusne och hämta hem mig, för jag åker INTE tillbaka med båten!!
Jag skriker, Lillebror skrattar, Pappan skakar på huvudet och Morfarn suckar i luren.
Hemskt var det. Så det så.
Men om man frågar Pappan:
Tja, det var ju lite vågor, det var det, men det var lugnt. Kanske att det stänkte liiiite.
Och frågar man grabbarna:
Det var jättekul!! Men Mamma hon lät så här: Iiiiiiiiii Iiiiiiiiiii Uäääää Uääääää!!!!
Fram kom vi i alla fall och promenerade sedan till Ljusnebadet för att åka lite vattenrutschbad (som Lillebror säger! Hihi!), blev hämtade av Håkan och Eric där för lite grill hemma hos familjen Karlsson/Persson. Badade i deras bad-tunna och käkade god mat till mitt i natten! Jättetrevligt!!
Dag två spenderade vi på Ljusnebadet i väntan på att vinden skulle mojna och på att jag skulle samla tillräckligt med mod för att våga åka tillbaka med båten. Jag var bara tvungen att inse att jag inte kunde vara en sån mespropp att jag inte vågade åka tillbaka. Inte ens barnen tyckte ju att det var läskigt så då vore det väl själva den om jag skulle veka ur!
Och den här gången var det hur lugnt som helst. Knappt en krusning på havet och DÅ gillar jag att åka båt :-)
Styrde mot Mormorn och Morfarn i Sandarne och stannade där en natt. Plockade upp mosterMia, kusinSigne och kusinOtto och åkte ut till stugan på Högharet och stannade där i två nätter.
Har solat och badat som galningar!
Sade jag inte att det här skulle bli en superbra sommar!?!
Jo, det sade jag!
:-)
