Livet som Heson

Vi tog tåget till Gävle, grabbarna och jag. Pappan, Farmorn och Farfarn kom efter i bil. Tänkte att det skulle bli ett litet äventyr och hoppades att det skulle få grabbarna att hålla sig vakna. En timme i bil direkt efter skola/dagis kan ju bara sluta med en tupplur och då blir det seeeent innan de kommer i säng ordentligt. Inte bra om man vill ha glada och snälla barn resten av helgen. Så vi inhandlade lite godis och en dricka att snaska på under tågresan och klev på x-tåget 16.10. Det var knökfullt med folk, så Lillebror fick sitta i vagnen och Storebror och jag lyckades få en extrastol som man fällde ut från väggen direkt vid dörrarna. Mysfaktorn sjönk rätt rejält där, men vi höll humöret uppe ändå :-) Tunnlarna man åker igenom strax utanför Söderhamn var spännande, men när godiset var uppätet (i höjd med Tönnebro ungefär) och träsmaken från den hårda stolen blivit outhärdlig var det inte så kul längre. Lillebror försökte liva upp stämningen med att sjunga "Panda"-låten (av bandet Dungen... om någon känner till dem) för full hals men det lyckades inget vidare. Tanten bredvid oss tittade surt och höll hårdare om sin blomlåda som hon hade med sig som resesällskap. Så det blev ingen mer sång. Han somnade istället... typiskt! Men Storebror ruskade (i ordets rätta bemärkelse) liv i honom igen när det var dags att kliva av tåget i Gävle.

Ett mycket litet, men ändå, ett äventyr :-)

Här och här och här finns några bilder att beskåda
(Tanden hade Storebror bestämt att han skulle pilla ut när vi kom till Gävle, men modet svek honom. Den sitter kvar än!)