Livet som Heson

Idag är en stor dag i mitt 33ochetthalft-åriga liv.
Jag har nämligen kokat sylt! Jojjomen!
Är egentligen - om jag får säga det själv - ganska huslig av mig. Ok, blommor går bort. Och jag städar väl inte direkt varje dag, men jag är hyfsat ordningssam i alla fall, även om det inte är högsta prioritet på prydliga högar i byrålådan, men... ja. Jag gillar att baka och att laga mat och det är bara tidsbrist som gör att det inte bakas bullar och limpor oftare.
Men hur som helst - sylten var det:
Vi plockade ju bär i stugan i helgen och efter ivriga påpekanden från Farmorn och Siv att vem som helst klarar av syltkokets ädla konst så... ja.... jag hade inget val. En ica-kasse med lingon stod här på köksbänken och bara väntade på att bli kokt! Så idag skred jag till verket - om än motvilligt. Det pluppade upp minnesbilder från när jag var liten och min mamma slog till med syltning och saftningsståhej varje höst. Hela köket fullt av glasburkar, flaskor och kastruller och silar och mitt i all röra stod hon själv och svettades. I min lilla värld kändes det som om  hon stod där i flera dagar och bara kokade och kokade. Förstår ni att jag inte har känt mig sugen på att försöka mig på detta projekt!?
Men nu hade ju Farmorn och Siv och faktiskt Farfarn också, lovat att det minsann inte skulle ta mer än en kvart att få ihop en burk lingonsylt - för man kan ju FRYSA IN de lingon som blev över!
"Jahaaaa! Det tänkte nog inte min mamma på när jag var liten " Hehe!
Förlåt mammsen ;-)
Så här blev det:
...och när jag ändå var igång blev det en burk blåbärssylt också! No more köpsylt i det här huset, det kan jag lova!