Livet som Heson

Har tillbringat två och en halv timme av kvällen på en hård och obekväm kyrkbänk. En timme och tjugo minuter av dessa två och en halv timmar hade jag dessutom en sovande femåring i knät vilket gjorde att jag domnade bort i benen och förmodligen kommer att ha världens träningsvärk i min högra arm imorgon. Men faktum är att det inte gör något. Ingenting alls! För Julkonserten med Hanna Hedlund, Bollnäskören och Collinis var banne mig det bästa jag har sett på mycket länge. Man skrattade lite, grät en skvätt och så här efteråt känner man sig aningens omtumlad, alldeles lycklig av all fin musik och liksom "julig" (om det finns ett sådant ord?!)

:-)