Livet som Heson

Om det finns något som heter ansikts-afasi så har jag det. En hemsk kronisk sjukdom som gör att jag känner igen folk, men inte har en aning om vad de heter eller varifrån jag känner dem. Händer hela tiden. Senast nu i kväll när jag var på E-center. Då goddagade jag litegrann på den här mannen vars blogg jag läser då och då. Det tog mig hela handlingsrundan innan jag kom på vem det var. Och vi stötte på varandra flera gånger bland hyllorna. Ett par gånger kom jag på mig själv att fånstirra medans jag undrade vem tusan det var, men så kan man ju inte hålla på så tillslut tittade jag åt andra hållet istället. Inte vidare artigt det heller faktiskt, men det kändes åtminstone aningens mindre pinsamt. Har ingen aning om personen i fråga vet vem jag är. Förmodligen inte. Fast jag har full koll på honom, hans familj och hans fru vars blogg jag också läser. Skumt... Men sånt är livet när man är en bloggare på en liten ort.

:-)