Pepping

Äsch, det där var väl ett tråkigt inlägg? (det förra alltså)
Man får ju faktiskt ta sig i kragen och fundera över om det verkligen är så eländigt!

Nu ska vi se... Bröllopet i lördags var ju himla trevligt! Lots of love, god mat och trevligt folk.
Tur hade jag också, för jag var riktigt riktigt nära att tjonga igen bakluckan på bilen i huvudet på en mycket stor och svartbuskig kille utan för kyrkan. Han såg lite farlig ut, men jag hann hejda mig innan den slog i. (Det var alltså då jag hade tur) Man kan ju bara tänka sig vilket ståhej det hade blivit annars. Bulor och blod och ambulanser och grejjer. Eller åtminstone plåster. Men, nu hade jag ju tur så det är väl ingen idé att ödsla tid på såna funderingar. Man kan ju istället fundera lite på varför den store, svartbuskige mannen stod med huvudet halvvägs in i vårt bagageutrymme... Hm... Jaja... Hur som helst, så hade jag tur en gång till, en stund senare. Samma svartbuskige man stod plötsligt mitt i vägen där jag kom runt ett hörn i festlokalen med min välkomstdrink i högsta hugg. Han fick lite champagne på skon, men det var allt. Phu! Höll mig på behörigt avstånd resten av kvällen.

Kvällens mest intressanta samtal hade jag nog med min bordsgranne som nyligen lånade ut sin toalett till Daniel Craig. Jojomen! Där helt sant! Lilla Kilafors är ju värsta Hollywood nu för tiden, så där händer det såna grejjer hela tiden!


För övrigt så var brudparet riktigt snygga, maten suveränt god och den extra timmen man fick att sova på dagen efter var inte heller helt fel.

Se där! Lite kul var det ändå. Fastän det är november!

...och det här hamnar nog under kategorin "självpepp". Om det finns någon sådan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0