Livet som Heson

Fick hem en lapp från skolan om att det är dags för Storebror att få påfyllnad av stelkrampsvaccin. Vis efter spektaklet med svinis-sprutan, tänkte jag att det nog vore bra att förbereda honom på att han snart kommer att behöva ta ännu en spruta i armen, så jag sade lite sådär i förbifarten:

"Förresten, så såg jag att du snart ska få ta en vaccinspruta"
"Ska jag?!" säger Storebror och jag kan riktigt se hur han överlägger med sig själv.
Jag väntar med spänning på reaktionen.
Till slut säger han
"Jaha. Ja, men det är ju lugnt. Gör ju nästan inte ont alls!"

Phu!

Hänger detta kloka uttalande ihop med att han tycker sig ha fått lite mer hår på armarna, att han häromdagen kom på att han det nog är dags för honom att börja med deodorant och att han nyss uttalade orden "Jag tycker det är lite barnsligt att sova i mamma och pappas säng" och helt frivilligt gick och lade sig i sin egen?!

Jeeses... tror minsann att han börjar bli stor!

:-)

P.S ...och så där! Nu tror jag bloggtorkan släppte lite. Ibland lönar det sig att gnälla D.S

Jag hörde Storebror säga "Jag vill ha mig själv i ärtsoppsgul", vilket i mitt tycke var ett mycket märkligt uttalande... Fast det han egentligen sade var "Jag vill ha mig själv som actionfigur" och då blev det åtminstone en aning mer förståeligt. Tror jag...

:-)

Att gå i affärer med sexåringar kan vara ganska tidsödande.
Att köpa en flaska senap kan i runda slängar ta typ en kvart eller så, eftersom sexåringar ibland kan få lite märkliga infall. Som till exempel att de bara kan gå på de röda fälten i golvet i affären. Och om det då plötsligt står en hylla i vägen uppstår en besvärlig situation som antingen måste lösas genom att:
1. Sexåringen måste klättra på hyllan för att ta sig fram till nästa röda golvplatta.
2. Sexåringen blir arg och börjar skälla högljutt på sin mamma som inte hjälper till.
3. Mamman måste bära sexåringen till närmaste röda golvplatta.
4. Samtliga ovanstående.

Och då är det ju inte konstigt att det tar tid.

Att gå i affärer med tioåringar kan vara minst lika tidsödande
På väg genom affären kan det hända att tioåringen måste:
1. Göra några spontana dansmoves vid brödhyllan
2. Göra några fler dansmoves vid påläggen och då använda den lilla kundkorgen på hjul som lite extra krydda till dansnumret
3. Gå omvägar så att Mamman får lasta famnen full av varor och sedan leta upp tioåringen som dansar med kundvagnen vid mjölkdisken
4. Stoppa ner chokladbitar i smyg som man sedan får så lov att gå tillbaka med.

Nästa gång jag har lite bråttom och måste handla så åker jag nog ensam tror jag

:-)

Ni vet Lillebrors nya kompis. Han var här idag igen. Kul kille faktiskt. Idag doppade han tungan i ett lass rykande varma stuvade makaroner. Som om det inte vore nog med de två gipsade handlederna, liksom...

:-)

Lillebror ska få nya tapeter.
Mamman tycker: vita med någon liten färgdetalj. Kanske en cool fondvägg med typ StarWars på.
Lillebror tycker: svarta med kanske lite grått. Eller silver.

Kommer att bli spännande det här.

:-)

Lillebror gick till Sexårs idag, trots allt. Aningens motvilligt, men han gjorde det. Och tur var väl det för idag hittade han en ny kompis och jag tror att livet blev lite roligare med ens! Den nye kompisen var en riktigt trevlig åttaåring som presenterade sig med förnamn, mellannamn, efternamn, adress samt visade stolt upp sina två gipsade armar som han fått när han ramlat ur en gunga för ganska många veckor sedan. Han gillade allt som Lillebror gillar (tv-spel, spioner, gangsters och sånt där ni vet), samt min grillade kyckling vilket självklart genererade extrapoäng hos mig :-)

Något säger mig att det kommer att kännas lite roligare att gå till Sexårs i morgon.
Hurra hurra!

:-)

Idag kan ha varit jobbigaste morgonen ever i mitt liv som förälder. Jag brukar liksom inte gråta en skvätt när jag lämnar av barnen. Dåligt samvete har jag ju såklart ibland, men tårar, darrande underläpp och klump i magen... nej. Men har man en liten sexåring, som plötsligt blivit stor och börjat på Sexårs, men som verkligen, verkligen inte vill vara där bland de andra skolbarnen och man måste lämna honom fastän han är riktigt, riktigt ledsen. Ja.. då är det inte kul. Och då går det som det går. Mamman bölar.

Bästaste Storebror gjorde vad han kunde för att peppa Lillebror vid frukostbordet. Han är ju lite av en expert i ämnet "Jag-vill-inte-gå-till-skolan" och hade en hel massa råd och tips till Lillebror om hur man gör för att stå ut. Men inget hjälpte. Inte ens när han förklarade att han av egen erfarenhet vet att det faktiskt tar någon vecka innan man börjar få roligt på skolan, så ville Lillebror gå dit. Nope!

Då är det en himla tur att Lillebror går på världens bästa skola, med världens bästa fröken som förstår hur man hanterar en ledsen kille. Och man blir som förälder, riktigt riktigt glad när hon ringer efter någon timme och talar om att hon har lyssnat länge på Lillebror när han förklarade hur det känns och att de sedan såg till att försöka hitta en lösning på problemet. Och att han, när vi kom hem, faktiskt tycker att han har haft en helt ok dag i skolan och eventuellt skulle kunna tänka sig att gå dit i morgon igen. Helst inte, men om han är tvungen så kan han nog tänka sig att försöka stå ut.
Så det blir nog bra.
Ändå.
Tillslut.
Phu!

:-)

Familjen K orkade inte laga middag ikväll (läs: det var slut på gasol i gasolgrillen, det regnade för mycket för att tända kolgrillen och vi har under sommaren glömt hur man lagar mat på spisen) så vi gick på restaurang istället. Kinarestaurang.
Det finns bara en i lilla Söderhamn, men den är mycket speciell och klart värt ett besök om man har vägarna förbi. Den servicen som finns (läs: inte finns) liknar inget annat, men servitrisen är oftast mycket underhållande och maten är hyfsad. Storebror och Lillebror var inte riktigt beredda på den kines-svenska dialekten hos servitrisen och såg ut som två fågelholkar samt tappade totalt talförmågan när hon frågade om de ville dricka "Cola, Fanta, Splajt, Tlokadelo eller Fluktsoda". Storebror tog en Tlokadelo. Lillebror drack Fanta. Pappan och jag beställde varsin lättöl och servitrisen förklarade att man "fål köla bil" när man dricker det men inte om man dricker "stalköl". Servitrisen skrattade. Storebror och Lillebror bara gapade. Pappan och jag fnissade. Lillebror hjulade från soffan ner på golvet. Storebror spillde ut Tlokadelon. Alla provsmakade allas mat. Storebror provade jättemycket soja på riset och hävdade att det var jättegott. Storebror åt inte upp sitt ris. Lillebror ville pyssla en julgran av servetten. Tyvärr hade vi ingen grön penna med oss och servetten var rosa, så det gick ju inte. Finns inga rosa julgranar.
Vi betalade och åkte till Mormorn och Morfarn och spelade basket.

Lugnt och harmoniskt som vanligt
:-)