Och vad blev det här för en dag då?

Lillebror ville inte ta på sig sina nya jeans i morse. Och inte sina gamla heller. Helst ville han vara utan, fast kanske om jag hade köpt likadana byxor som till Storebror DÅ kanske han hade kunnat tänka sig att ta på sig ett par byxor. Grina, grina en kvart eller så. Tillslut blev det de gamla jeansen. Men bara om han fick äta sin rostade-macka-med-bara-smör-och-utan-kanter i bilen. Det fick han.

Väl framme på dagis så ville han inte vara där. Inte alls överhuvudtaget kommer inte på fråga! NEJ!!! Lirka, lirka, grina, grina, lirka, lirka. Men tillslut kunde han kanske tänka sig att stanna en stund i alla fall. Men bara om Mamman lovade att vi skulle åka till KusinSigne efteråt. Och käka på McDonalds. Så....ja, ok då!

På grund av byx-incidenten tidigare samma morgon hade inte Mamman hunnit göra sig någon frukost. Då fick hon åka till McDonalds och käka EggMcMuffin. Jojjomen! Det är lyxigt det. Särskilt när man gör det i smyg. Helt ensam :-)

Inga människor alls på kontoret idag. En del var sjuka, någon hade sjuka barn och resten var i Stockholm. Så jag fick hålla ställningarna... Lite långtråkigt måste jag säga. Ända tills kaoset bröt ut. Kunder som råkat publicera hemligstämplade uppgifter på nätet, datorn krånglade lite, massor av supportmail att ta hand om, telefonen ringde stup i ett, mm, mm. Phu!

Sedan fick Mormorn ont i hjärtat och fick åka ambulans till Bollnäs. (Mycket av den varan just nu... Nyss var det ju Morfarn) Morfarn kom med Sacco som fick praoa på kontoret hela eftermiddagen. Han var jätteduktig. Fixade bland annat sönder en gammal juiceförpackning i tusen bitar så det blev bättre plats i soptunnan, gnagde lite på min handväska och annat sånt där som liksom inte blir av att man fixar annars :-)

Klockan 14 skulle Storebror för första gången gå hem från skolan och till mitt jobb alldeles själv. Klockan 13.55 började jag spana genom fönstret för att se hur han klarade uppgiften. Uppenbarligen gick det mycket bra, för rätt som det var så stod han bara där. Trots att jag hade spanat och spanat! "Jamen jag gick bara ner där där vi brukar svänga vänster, och förbi det gula huset, och sedan lite till höger och rakt fram och så svängde vägen lite och jag trodde att jag hade gått fel, men så såg jag ditt jobb och så tittade jag så här vänsterhögervänster precis som man ska!".

Mormorn piggnade till, som tur var, men fick vila upp sig lite innan vi körde tillbaka Sacco. Han fick hänga med till McDonalds och hem till KusinSigne en stund.

Hmmm...ja om man ska summera så blev det en aningens långtråkig, kaotisk två-gånger-på-McDonalds-lyxig dag med inslag av lite dramatik.
Så ungefär.
Det får man väl känna sig ganska nöjd med tycker jag :-)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0