Livet som Heson

Jag fick just en mugg glögg av min käre make. Helt apropå bara sådär. Sånt blir man glad av!

Ehh... Jag spillde just ut en nästan full mugg glögg över tangentbordet, mina byxor och golvet. Plötsligt försvann julstämningen och nu luktar det istället sur gammal disktrasa här. Rackarns...

Näe. Det är lika bra jag lägger ner. Ses i morgon!

Vi är hemma igen! Jag känner mig totalmosig och inte alls sådär härligt utvilad som man borde göra efter en vecka i total latmasks-anda. Kan bero på att vi var på resande fot i ca 14 timmar i söndags och kröp ner i sängen kl 02.34. Det är långt. Och sent. Kan även bero på förkylningen som satte fart igen så snart jag klivt på bussen från Arlanda till parkeringen. Eller på att det är så himla kallt och mörkt och rent av otrevligt här hemma i Sverige. Näe, tacka vet jag Teneriffa....




Återkommer med fler bilder, samt ett roligare inlägg när hjärnan har återfått sin normala kapacitet!

:-)

Här ägnas kvällen åt att stryka sommarkläder och dricka glögg.
Det händer inte varje dag!

:-)

Natt på Thelbacken.
Pappan visslade i sömnen.
Storebror kom springandes mitt i natten i full fart, krockade med en låda i hallen som for iväg ner för trappan med ett brak.
Lillebror små-ylade lite inne i sitt rum.
Mamman kunde inte sova.

Undrar om det är fullmåne?
Vi har i alla fall varit ordentligt trötta idag.
Kanske inte så konstigt med all den aktiviteten

:-)

Storebror undrar förskräckt "Men Mamma, vad håller du på med?"
Heson torkar diskret bort en tår ur ögonvrån och sväljer ett par gånger innan hon kan svara "Eh... ja.... jag bölar visst lite."

Vad vi gjorde?
Kollade på ToyStory 3!




:-)

P.S Jamen alltså, Andy gav bort alla sina leksaker till grannens dotter. Det var ju sorgligt! Och fint på samma gång, liksom, så... ja vad kan man göra!? Hade det inte varit för att barnen var med så hade jag ful-grinat. På riktigt! Men man får ju behärska sig. Någon måtta på pinsamheten måste det ju vara.
D.S

På Thelbacken har vi undvikit de sociala medierna hela helgen och istället varit social på riktigt. In real life, ni vet. Jooråsåatte :-)
Vi har bjudit grannarna på middag, blivit bjudna på lunch hos en kompis till Lillebror, samt haft tjocka släkten på 10-års kalas.

Reflektion på det: Borde verkligen göras oftare!

:-)

Att vara örondoktor måste vara Jordens absolut tristaste yrke.
Detta påstående baserar jag på det faktum att den örondoktor vi träffade idag, i princip hoppade jämfota av förtjusning när han såg att Lillebror hade prickar i ena örat. Han kvittrade lyckligt, fixade och donade med örontittar-grejjen så att jag också skulle kunna få se (jag såg inget, men låtsades vara lite uppspelt för säkerhetsskull) och utbrast sedan: Det är en "simplicus!!"*

Fast med tanke på att övriga arbetsuppgifter som örondoktor består av att plocka ut vax med pincett ur öronen på folk, samt att dela ut små gummiödlor om patienten varit duktig*, så kan jag ändå på något sätt förstå att man blir lite glad när man ÄNTLIGEN hittar prickar.

Lillebror däremot var mindre glad när han vaknade i natt och hade jätteont i örat. Nu behöver vi bara att vänta på att prickarna, som alltså var en lätt öroninflammation, försvinner, samt att vara tacksam för att de inte dök upp mitt i semestern.

:-)


* Ja... eller vad det nu hette
** Det kan vara så att jag inte har hela bilden här, men det är i alla fall det som brukar hända när vi är på besök.

Först ringde det en farbror som envist hävdade att resan han beställt inte gick att se på SAS hemsida. Inte mycket jag kunde göra åt det, mer än att försöka förklara att han hade ringt fel. (Mycket kan Heson grejja, men att få en resa att synas på SAS hemsida är till och med mer än vad jag klarar av. Och då är jag ändå i webb-branschen.) Farbrorn var dock helt övertygad om att han INTE hade ringt fel. Han HADE slagit 0770 och inte 0270, så det så. Efter en stunds dividerande lade han, under mycket muttrande, i alla fall på. 

Och knappt hade han gjort det förrän jag fick ett nytt SMS från Gun-Britt. (Det var undertecknat GB, så jag gissar i alla fall att det var Gun-Britt som var i farten.) Den här gången undrade hon om vi hade fullt upp eller om det fanns tid att ligga vid poolen. Själv var hon förkyld, men tänkte på oss och undrade hur vi hade det. Och så skulle jag hälsa K-E igen.

Jag smsade tillbaka och berättade att läget var under kontroll, men att vi tyvärr inte har någon pool att ligga vid. En liten krya på dig hälsning på det, samt en diskret vink om att jag tyvärr inte känner någon K-E och inte GB heller.

Hoppas att vi har rett ut det här nu!

:-)

Jag hade verkligen sett fram emot att få sova länge i helgen.
Igår tyckte Lillebror att det var en bra idé att vakna kl 06.42 och kräva att få frukost på momangen.
I morse vaknade jag kl 07.04 och kunde inte somna om.
Och i morgon ringer väckarklockan 06.15 igen.

Typiskt...

Mamman hämtar upp Storebror som har varit på skateboard-skola hela dagen:
"Det var två jättedryga tjejer i skatehallen idag, men jag var lika dryg tillbaka", säger Storebror med sin kaxigaste röst.
"Du kanske ska vara lite försiktig med kaxigheten. Man vet ju aldrig vad tjejer kan hitta på." tycker Mamman
"Äh, vaddå? Vad skulle DE kunna göra mot MIG?"
"Tja... man vet ju aldrig. Pussa upp dig kanske?!"
"Äh! Det har väl ingen dött av. Och det är ju inte så man kräks av sån´t direkt."

:-)

Fredagkväll på Thelbacken.
Två hungriga barn som vill ha tacos.
En superhungrig mamma som egentligen tycker att tacos innebär för mycket hackande av grönsaker, men som inte har tillräckligt många hjärnceller igång för att kunna hitta på något bättre alternativ.
De åker till ICA för att handla. Storebror har glömt att gå på toaletten innan och kan således inte stå stilla. Mamman kan således inte koncentrera sig särskilt bra på själva shoppandet. Lillebror pratar oavbrutet om sin nya "Beyblade" som kom med posten idag. Mamman shoppar alldeles för mycket tacoskal, tortillabröd, dipsåser och annat krafs.
Hem till Thelbacken. Alla kastar sig över påsen med nachochips för att undvika den omedelbara och fasansfulla akuta svältdöden. Mamman hackar grönsaker. Lillebror leker med sin Bayblade. Storebror kollar skateboardfilmer på YouTube. Mamman hackar ännu mer grönsaker.

Klockan är nästan 20.00 innan det ÄNTLIGEN är dags att äta. Nachochipsen är nästan slut. Lillebror petar i sig ett halvt tacoskal. Lillebror äter nästan en hel tortilla. Mamman äter först en tortilla och kompletterar med ett tacoskal mest för att det hela blev så fånigt annars.

Helgens matlista är dock spikad och klar:
Lördag lunch: tacos
Lördag middag: tacos
Söndag lunch: tacos
Söndag middag:ehh... eventuellt tacos

:-)

Det här är sån´t jag INTE vill läsa om när jag snart ska ut och flyga.
Jag gillar ju liksom inte den där tanken på att vara högt, högt uppe i luften, instängd i en mastodontmaskin, totalt oförmögen att påverka situationen. Lite luftgropar på det, samt allt annat som kan tänkas inträffa. Som att det plötsligt blir ett stort hål i ena vingen och planet börjar brinna till exempel!
Huuu!!!
Kanske det går att ta en båt till Teneriffa istället...?

:-)

Ett glas vitt framför datorn och tre sussande barn i bakgrunden. Trevlig avslutning på en annars rätt arbetsam onsdag.
I morgon ska vi ha lite höstlov (därav det extra barnet. KusinSigne sover över så hon är på plats inför morgondagens äventyr)

På schemat står:
- Frukost på McDonalds
- Hämta pass hos Polisen
- Lunch på tex-mexrestaurang
- Hälsa på Mulle Meck i Hudiksvall
- Eventuellt ett besök på Fagerströms karamellfabrik

Blir fint det

:-)

Bloggtorka av stora mått...
Jag tror det är självaste novembers fel. Måste vara årets absolut tråkigaste månad! Det är mörkt och det är kallt. Inte en klocka går likadant någonstans. (Den på datorn är just nu 21.42. Den på väggen 19.34. Hmmm... måste bero på något mer änna bara vintertiden)
Själv skulle jag vilja gå i idé.
Eller åtminstone få välja själv när och om jag vill gå ut, samt om jag ens har någon lust att kliva ur sängen.

Ska bli riktigt skönt med lite semester...
Bara 19 dagar kvar!!!

:-)