En ledig dag

Studiedag för barnen och ledig dag för Mamman idag. Inte dumt!

Hade planerat för sovmorgon, men den såg jag inte röken av. Kvart över sju plingade det på dörren och utanför stod en målare som ville komma in och tapetsera Lillebrors rum. Vis av tidigare erfarenheter när det gäller hantverkare, kände jag att det inte var läge att opponera sig mot den dåligt valda tidpunkten för detta (man vet ju aldrig när en hantverkare kan dyka upp), så det var bara att snällt kliva ur sängen, rafsa åt sig några klädtrasor och vingla ner från övervåningen och släppa in honom.
Och det var väl en himla tur att jag gjorde det, för han lyckades, på bara ett par timmar, transformera Lillebrors rum från tönigt småbarns-, till ett coooolt skolbarnsrum. (Åtminstone delvis. Nu återstår bara att skruva ihop och upp allt som nu ligger i bruna pappkassar/kartonger från IKEA och upptar större delen av golvytan där inne. Fortsättning och rapport om detta kommer i ett senare blogginlägg. Kanske en bild också om jag lyckas installera Photoshop på min nya röda någon gång!)

Efter frukost åkte vi till dagis och hälsade på. Höjdare! Lillebror hade fullt sjå med alla sina gamla kompisar som alla ville leka och prata med honom. Själv pratade jag mest med en kille som verkar hårdsatsa på en framtida friidrottskarriär. Han visade upp både några olika längdhopp som han hade övat in, några blandade höjdhopp samt lite löpning med olika stopptekniker som han kunde. Mycket underhållande var det :-) Ja och så bölade jag en skvätt i smyg också, men... ehrmm... det är ju sånt man får räkna med när man har att göra med så gulliga barn.

Badhuset var nästa anhalt. Det var kul. Och precis som vanligt. Sladdriga pizzaslicear, kokt korv med bröd, apelsinfestis, köttbullsmacka. Ja och så badade vi en stund också förstås :-)

Diverse judoträningar, sångövningar, matlagning och möbelmontering på det, så kan man, så här när klockan börjar bli mitt i natten, konstatera att det har varit en väldigt aktiv dag.
I morgon ska jag jobba så jag får vila upp mig lite!
:-)

Lillebror och kriget

Lillebror undrade lite över det här med Andra Världskriget.
Han hade nämligen hört talas om att Al Capone var den som startade hela kriget och hade lite funderingar kring varför i allsindar han gjorde det för. Dessutom visste han med hundra procents säkerhet att han hade dött av en atombomb. Jooråsåatte.

Nu vill ju inte Mamman att hennes barn ska gå genom livet (åtminstone inte genom lågstadiet) och inte veta hur det egentligen låg till med detta viktiga och ruskigt förskräckliga krig. Eller.. äsch. Egentligen tycker hon inte att sexåringar alls behöver ha koll på detta, men eftersom han uppenbarligen redan hade lite pejl så...

Mamman fick alltså tänka till och försöka minnas lite av det hon en gång lärt sig om hur det egentligen gick till (dvs hon gick igenom alla avsnitt av Krigets Vindar i huvudet, kombinerade det med lite Schindlers List, lade till några egna sanningar, och försökte anpassa det till en lagom nivå för en sexåring att ta in)

Först fick vi reda ut vem som var vem. Al Capone var visserligen en bad guy, men jag tror inte han var så värst inblandad. Jag förklarade att han var en gangster och Lillebror slog sig för pannan och utbrast:
"Javisst ja! Det var ju han som bodde i Chicago!"
(Ehh... lär man sig sånt här på sexårs, eller...?!)
Namnet Hitler trodde han sig ha hört någon gång tidigare, men han hade bara råkat glömma bort det. Bra. Då var det klart. Sedan pratade vi lite om att Hitler gärna ville bestämma över alla människor och att han var riktigt riktigt elak mot en del.

Lillebror begrundade detta faktum en stund och kom sedan med en briljant idé
"Men Mamma. Om han inte tyckte om de där människorna... Kunde ingen ha sagt till honom att han bara skulle strunta i dem, och att kan kanske bara kunde ha blundat om han gick förbi någon?"


Jaaaa...VARFÖR kom ingen på det!?
Mäh!!

:-)

Plötsligt händer det!

Hade tänkt lägga ner lite själ och omtanke i matlagningen, men telefonen ringde, så jag kom liksom av mig.
Fiskgryta är inget som man slänger fram på bordet hur som helst om man vill få stående ovationer och hurrarop från sina barn. Icke. Och har man dessutom råkat koka fisken lite för länge, så är man beredd på det värsta.

Men ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig.

Mamman: "Det är ok, om ni inte gillar fisken för det blev lite misslyckat"

Storebror: "Mmmm, vad gott!".
Lillebror: "Riset och såsen var god. Fisk gillar jag ju aldrig, vet du"

Reslutat: två länsade tallrikar

I morgon ska jag nog prova med Kalops, tror jag. Eller levergryta.
Bäst att passa på när man har flyt!

:-)

Att pyssla om sin syster

Jag har ju en lillasyster, alias SysterYster, alias MosterMia.
Och när man bara har en endaste syster, så kan det vara så att man behöver skämma bort henne en aning ibland. Det tänker jag göra nästa helg!
Då ska jag nämligen ta med henne till huvudstaden och bara göra roliga, och lite annorlunda, tjejgrejjer.
Så det så!

SysterYster själv har ingen aning om vad vi ska göra. Jo, några detaljer har jag avslöjat. Som att hon ska ha på sig sina snyggaste kläder och inte klippa håret innan vi åker.
Hon verkar lite nervös, faktiskt, men det behöver hon inte alls vara. Eller jo... kanske lite :-)

Först ska vi ***, sedan måste vi nog dricka lite vin och äta lunch (i den prioriteringsordningen. Hehe!) för efter det bär det av mot *** för lite *** och sedan blir det en ***. Hohoho vad kul det kommer att bli :-)
När vi är klara där ska vi äta mat på Grill.
Och så ska vi dricka mer vin.
Och sova på hotell.
Och kanske shoppa lite... om vi orkar :-)


Gillar RUT

Det var länge sedan Söderhamn syntes så tydligt från Thelbacken. Men så kostade vi på oss experthjälp också. Tre tjejer från en städfirma putsade alla 742 fönsterrutor på ungefär två och en halv timme! (ja... eller hur många rutor det nu kan vara. Tillräckligt många för att det ska kännas totalt ohanterbart för en stackars fönsterputsamatör som jag i alla fall)

Jag är grymt imponerad!
Och tacksam.
Det var värt varenda krona!
Det är tur att RUT finns.
Tack Fredrik för det.


Storebror blandar och ger

Ena sekunden deklarerar han lite kaxigt att han minsann är så pass stor att vi får finna oss i att han från och med nu kommer att vara ute en hel del med sina skateboardkompisar på kvällarna.
Sedan klunkar han drickyoghurt utan att märka att han får en mycket söt yoghurtmustach.

Både stor och liten...

:-)


Äpplet är bäst!

Pappan har köpt en Mac.
Jag är avis.
Men nu när han inte är hemma låtsas jag lite att den är min.
Rött är visserligen snyggt, men det slår inte Mac.
Inte på långa vägar.
Rackarns...
:-)

Vad var det jag sa

Pappan är på svensexa idag. Innan han åkte sade han något om att han nog inte skulle vilja stanna så länge och undrade om jag kanske skulle kunna komma och hämta honom vid nio-tiden eller så.
"Absolut", sade jag, men tänkte "Wohahahah! Inte en chans att han vill åka hem tidigt!"
Fick nyss ett sms där det stod att han bestämt sig för att stanna tills i morgon.
Hehe! Tänkte väl det! Fattar man väl att det är hur kul som helst att vara på svensexa ju!
Har en känsla av att han kommer vara sugen på pizza imorgon. Och Resorb kanske.
:-)

Höstgarderob

Idag fick jag ett paket på posten. Ett stooort. Lite som julafton nu igen, liksom!
Paketet innehöll massor av kläder. Till mig själv. Man måste ju se om sin höstgarderob nu när det faktiskt bara är att inse att 2010-års "korta tights och kortärmade tunikor"-tid är förbi. Så jag hade beställt massor av kläder. Både sånt som jag var rätt säker på skulle passa och några "jag-kan-ju-alltid-skicka-tillbaka"-grejjer.

Jaha, och hur gick det då?
Ett endaste plagg passade. ETT!!
Det var en "jag-kan-ju-alltid-skicka-tillbaka"-grej.
Blanka, svarta, tights. Inget man har på jobbet direkt, men jättesnygga om man ska på fest.

Ingen ny höstgarderob alltså :-(

Men bjud mig gärna på fest, så kan ni få se mina nya brallor!

:-)

Humörsvängningar

När man har tillbringat en hel dag på kundmöte, klockan börjar närma sig 20.00 och man inser att tåget hem är försenat, då blir man inte glad. När tåget, 20 minuter efter utsatt tid, plötsligt susar in och stannar vid perrongen blir man gladare. Men när konduktören upplyser om att risken för att vi ska missa anslutningsbussen från Gävle är överhängande, känner man sig så där lite mindre glad igen. När det visar sig att bussen faktiskt väntar, så blir man glad. Däremot gillar man inte att E4an är avstängd så bussen måste åka den gamla, slingriga före detta E4:an istället. Inte glad. När en medpassagerare blir åksjuk och kräks vill man inte direkt hoppa och skratta av lycka - och det gjorde inte hon som kräktes heller, fast lite den känslan fick man när vi ÄNTLIGEN svängde ut på motorvägen igen. Och när man får skjuts från Resecentrum och slipper promenera ensam hem i 2,5 kilometer klockan 23.00 en onsdagkväll, då blir man också glad.

Summering:
4 inte glad
4 glad

Fyra lika. Det får man väl räkna som ganska hyfsat ändå, eller hur?!

:-)


Mera flyt?

Imorgon ska jag till Stockholm med några av mina arbetskamrater.
Avfärd med tåg kl 09.26
Lunch
Möte
Middag
Tåg tillbaka mot Söderhamn kl 20 och nån´ting.
Byte till buss i Gävle
Beräknad ankomsttid Söderhamn: 22.36...

Lååång arbetsdag det!
Hoppas det flyter på MINST lika bra som idag.
Gärna lite bättre om det går

:-)

En tisdag som Heson

En tisdag som Heson:

* Väckarklockan, som i vanliga fall spelar fin musik alternativt bjuder på trevligt småprat, var otrevlig. Den lät ungefär som om någon stod och sprutade vatten med en högtryckstvätt på en plåt. Otrevligt, som sagt. (Konstigt nog tog det mig ändå nio minuter att förstå vad det var som lät, samt vad jag behövde göra för att åtgärda problemet.)

* Det var mörkt när jag klev ur sängen! Mäh! Jäkla höst :-(

* Hade världsasnygga sovränder på ena halvan av ansiktet. Såg ut lite som Two Face, fast i en lightversion. Tyvärr försvann de innan jag hade hunnit till jobbet. Hade varit kul att överraska mina arbetskamrater annars...

* Plattade håret och gick ut i ösregnet. Det var med andra ord slöseri med tid. Platt hår + regn = krulligt hår.

* Hittade en tröja jag inte använt på länge. Efter två timmar på jobbet fick jag en aha-upplevelse. Jag hade inte använt tröjan på länge eftersom den hade ett hål mitt på magen. Ahaaaaa!

* Köpte ett paket FinnCrisps. Kom hem och fick inte plats med dem i skafferiet. Jag hade visst köpt FinnCrisps igår också.

...men annars så tycker jag att det har flytit på ganska bra.

:-)


Hösttecken

Fyra plusgrader på termometern i morse.
Dags att leta fram lite höstattribut.
Men var befinner sig alla fingervantar när man behöver dem?!
Va,va,va!??!

I Lillebrors låda fanns det 6 stycken (observera: 6 vantar, inte 6 PAR vantar), alla i olika storlekar och färger.
I Storebrors fanns det 3. En grön och en svart med avklippta fingertoppar, samt en ljusgrå.

To do listan för tisdagen den 21 september ser därför ut som följer:
1. Spendera månadens barnbidrag på inköp av en bunt fingervantar i neutral färg så att vi fortsättningsvis inte behöver bry oss om att färgmatcha.
2. Gömma saxen


:-)


Liten blir stor

Fick hem en lapp från skolan om att det är dags för Storebror att få påfyllnad av stelkrampsvaccin. Vis efter spektaklet med svinis-sprutan, tänkte jag att det nog vore bra att förbereda honom på att han snart kommer att behöva ta ännu en spruta i armen, så jag sade lite sådär i förbifarten:

"Förresten, så såg jag att du snart ska få ta en vaccinspruta"
"Ska jag?!" säger Storebror och jag kan riktigt se hur han överlägger med sig själv.
Jag väntar med spänning på reaktionen.
Till slut säger han
"Jaha. Ja, men det är ju lugnt. Gör ju nästan inte ont alls!"

Phu!

Hänger detta kloka uttalande ihop med att han tycker sig ha fått lite mer hår på armarna, att han häromdagen kom på att han det nog är dags för honom att börja med deodorant och att han nyss uttalade orden "Jag tycker det är lite barnsligt att sova i mamma och pappas säng" och helt frivilligt gick och lade sig i sin egen?!

Jeeses... tror minsann att han börjar bli stor!

:-)

P.S ...och så där! Nu tror jag bloggtorkan släppte lite. Ibland lönar det sig att gnälla D.S


Så var det söndag igen

Det råder en grym och brutal bloggtorka på Thelbacken...
Jag har tydligen haft en totaltråkig och innehållslös helg. Har säkert bara varit hemma och städat, tvättat och lagat mat. Sånt där vanligt krafs som man alltid gör och som det inte är värt att lägga på minnet och än mindre att blogga om.
Jo, så måste det vara.

Fast en sak kommer jag ihåg (kan vara för att det finns lite rester kvar som står i kylskåpet och kräver att jag stoppar ner pekfingret och smakar lite varje gång jag öppnar dörren)
Jag provade att koka en burk kondenserad mjölk i en kastrull med vatten. Efter två och en halv timme öppnade jag konservburken (och detta är mycket viktigt - man kokar först, öppnar sedan. Gör man tvärt om blir det nog inte lika bra) och kunde konstatera att jag precis tillverkat världshistoriens godaste och enklaste kolasås.
Tänk dig själv - nykokt och fortfarande ljummen kolasås på lite vaniljglass. Mmmmmm!

:-)


Gun-Britt, var är du?

Jag måste ha missförstått något.
Det stod ju onsdag, men inte tusan har jag sett till någon Gun-Britt!
Åtminstone inte vad jag vet.
Rackarns...
Och jag som var så nyfiken på den där K-E!
I och för sig stod det inte vilken onsdag hon menade.
Det kan ju faktiskt vara vilken onsdag som helst. (Hon är bergis hantverkare och det vet man ju hur de jobbar)
Spännande fortsättning följer alltså om en vecka!

:-)

Stora och små

Man vet att man har stora barn när man plötsligt kan be den ene hämta upp den andre på fritids och ta med honom hem, utan att man känner sig det minsta orolig. (Ja,,alltså inte mer orolig än vanligt i alla fall)

Om man samma dag får besök av en alldeles ny liten bäbis, ungefär en halvmeter lång och fyra kilo tung, så blir det på något sätt ännu mer påtagligt.

Min minsta bäbis väger nästan 30 kg....

:-)

Gratulationer via SMS

Igår fick jag ett sms:

"Grattis :-) Hoppas du har fått en riktigt bra dag. Vi ses väl på onsdag. Kram Gun-Britt hälsa K-E"


Sånt blir man ju glad av! Väldigt snällt av henne att tänka på mig och hur min dag har varit. Fast "grattis"...? Jag fyller ju inte år, har inte namnsdag och har väl inte direkt gjort något utöver det vanliga som gör att jag kan förtjäna någon form av gratulation. Inte vad jag vet i alla fall. I och för sig så hanterade jag ett mindre världskrig i samband med frukosten på ett hyfsat bra sätt (om jag får säga det själv), men alltså... näe. Det vet väl inte Gun-Britt något om?
Men gissa spänningen inför morgondagen! VAD kommer att hända? När ska vi ses? VAR kommer vi att ses?
Och den största frågan av dem alla: Vem är Gun-Britt?!

Jag har ingen aning!

;-)

P.S Vem K-E är vet jag inte heller, men det räknar jag med att Gun-Britt har koll på. Vi får reda ut det när vi ses. D.S


Latmasken

Storebrors skola är med i en tävling som går ut på att alla elever ska gå eller cykla till skolan varje dag i två veckors tid. Man måste gå minst 500 meter åt vardera hållet och för varje promenad får man en poäng. Tar man med sig sina föräldrar på promenaden får man extrapoäng.
Vi bor ganska exakt 500 meter från skolan. Ikväll var det föräldramöte. Jag blev lite sen, så... jag tog bilen... Hoppas det inte genererar minuspoäng.
*Skäms*

:-)



Dags för en öronrensning?

Jag hörde Storebror säga "Jag vill ha mig själv i ärtsoppsgul", vilket i mitt tycke var ett mycket märkligt uttalande... Fast det han egentligen sade var "Jag vill ha mig själv som actionfigur" och då blev det åtminstone en aning mer förståeligt. Tror jag...

:-)


När man flyttar runt lite


Det var lite körigt i natt.
Bild nummer 1 föreställer utgångsläget när klockan var ca 22.30 på lördag kväll:
Mamman och Pappan (de gröna och bruna gubbarna) befinner sig ännu i vardagsrummet och syns därför inte i bild. Storebror (blå) ligger i sin säng, Lillebror (lila) och KusinSigne(röd) i dubbelsängen. När Mamman och Pappan skulle lägga sig, flyttade de över barnen till den uppblåsbara madrassen på govlet och sedan rullade det liksom bara på. 
Nr 6 illustrerar de positioner vi hade klockan 07.41 i morse när Mamman vaknade på luftmadrassen med bortdomnade armar och ett barn över ansiktet.
Men Mamman är inte den som klagar. De bortdomnade armarna, barnet i ansiktet, och den genomkylda kroppen (som var ett resultat av sovande utan täcke i flera timmar), var snabbt glömda när det serverades frukost som barnen fixat alldeles själva. Riktigt lyxigt in deed! Och efter ett par koppar kaffe och en stunds städande så kände hon sig riktigt varm igen!

:-)

P.S Vill passa på att  tillägga att jag inte har installerat Photoshop på min nya dator ännu. Och om man ritar i Paint med hjälp av pekplattan (ingen mus alltså), så blir det faktiskt inte snyggare än så här. Tänkte bara i fall ni undrar hur jag kan försörja mig som webbdesigner.

Förresten, färgerna på gubbarna har jag valt själv och det är inte tillåtet att ha synpunkter. Fast jag gissar att KusinSigne hellre hade velat varit rosa. Och Storebror svart. Men det är min blogg. Jag bestämmer!

Klockan är nu 22.03. Gissa graden av hunger på Heson! Och gissa statusen på hennes barn. Grrrrrr!!!
Jag vill ha maaaaat!!!
D.S


Man ska äta när maten står på bordet!

Vi har gjort det igen...
Efter en rätt så intensiv helg, så kändes det som en bra idé att spara med middagen tills barnen har somnat. (Ja, alltså, självklart fick barnen också middag, fast lite tidigare. Herregud, vad tror ni om mig?) Lite räkor, mangosallad och kanske lite vitt och en bra film i lugn och ro låter väl som en alldeles utmärkt avslutning på helgen.
Men vi hade visst glömt hur dumt det är. Idén är bra, men vägen dit är plågsam!!! Jag dööör snart av hunger och har småätit både frukt, nötter, kakor, kalla makaroner och äggskivor med kaviar på. Inte bra.
Nu är klockan 21.20 och om inte barnen somnar snart så kommer vi förmodligen inte att orka titta på någon film. Och inte lär vi bli mätta på några fjuttiga räkor heller!
Typiskt. Vi behöver en ny söndags-mys-plan!

:-)

Det röda vinet

Vi lyxade till det och köpte en riktigt fin flaska rödvin till kvällen. Sedan råkade jag tina oxfilén i mikron så den blev lite stekt i kanterna och vinet var inte så gott till förrätten som var mer öl-ig. Mätt blev man också. Av förrätten alltså. Så vi var inte jättesugna på kött, blomkålspure, rödvinssås, ugnsstekta grönsaker och smörstekt sparris, när det väl var dags för varmrätten. Men vinet var riktigt gott till köttet. Passade inte riktigt lika bra till popcorn och chips, men nu när det också är slut, så kan vi konstatera att det var gott att bara dricka också.
Så pass att det faktiskt tog slut.
Tänk så det kan bli!
Ha en trevlig helg!
:-)

Tioåringar och mobiler

Storebror har, som de flesta av dagens tioåringar, en egen mobil (Själv var jag typ 25 innan jag fick min första!). Den skvalpar allt som oftast omkring i skolväskan och går inte och ringa på eftersom det inte finns några pengar kvar på kontantkortet och/eller så är batteriet slut. Det är rätt opraktiskt. Alltså, tanken med mobiltelefon är ju bra, men det är inte bra att den så sällan går att ringa på/till. Särskilt när barnet i fråga, plötsligt glömmer bort att han måste höra av sig och tala om vart han går efter skolan och fritidspersonalen ringer till mig och undrar varför han inte kommit till fritids. Det är i såna lägen man som (höns-)mamma vill kunna ringa till det lilla barnet och undra var han håller hus. Men det är självklart vid ett sådant tillfälle som ovanstående har inträffat. Inget batteri och inga pengar. Efter typ 45 minuters letande, diverse telefonsamtal, besök hos kompisar, samt avancerat detektivarbete hittade vi honom. Hemma hos en kompis han aldrig hade varit hos förut. Rätt ångerfull, men med massor av bra ursäkter. Det slutade med att det nog faktiskt var mitt fel. Det är tydligen mitt jobb att se till så att batteriet är laddat och att det finns pengar på kortet. (Det var inget det pratades om på föräldrautbildningen vad jag kan minnas!)
Och jag tror nog att jag måste skriva en instruktion och lägga i skolväskan, som beskriver vad man gör om mobilen inte är laddad och inte har några pengar.
Det är inte alltid helt lätt att vara förälder... och inte att vara tio år heller
:-)

Det var bättre förr..

Har surfat runt lite på bloggen, läst gamla inlägg och kommit till insikt om två saker:
1. att min blogg var mycket roligare förra året*  
2. så kan vi ju inte ha det!

Medan jag skärper till mig så kan väl ni läsa om hur det var i september förra året istället?
Gör det, så återkommer jag inom kort med nya, roligare och mer läsvärda inlägg!

Gó´natt!

:-)

(* Kan ju även vara så att hela tillvaron var roligare. Eller att jag helt enkelt har blivit tråkigare. Tror att mitt projekt (se tidigare inlägg) ligger helt rätt i tiden! Man vill ju liksom ha så roligt som möjligt, eller hur!?)


Dagens förändring

Projekt "vardagsförändring" fortsätter:
Idag släppte jag maten. Totalt ofokus. Istället gick jag hem en stund när jag kände att jag ruttnade ihop på jobbet. DET är något alla borde ha möjlighet att göra. När man har kört fast och känner att humöret dalar så åker man hem och hamrar på pianot och sjunger* så högt man kan i en halvtimme eller så. Sedan är man garanterat på mycket bättre humör! Jag ska från och med nu komma ihåg att göra det lite oftare. Blir nog bra, både för mig och mina arbetskamrater ;-)

:-)

(* Ja, alltså, det funkar säkert med andra aktiviteter också bara det är något roligt. Och är det dessutom något man sällan får tillfälle att göra så hjälper det extra mycket! )

Vardagsspänning

För att piffa upp en annars ganska hektisk, men vanlig onsdag, tänkte jag idag att jag skulle göra de saker jag gör på ett sätt som jag inte brukar.

Här är vad jag lyckades med:
* Jag köpte en macka istället för sallad till lunch
* Jag valde en "Jordgubb och lime"-drickyoughurt som tillbehör till lunchmackan, istället för den vanliga med blåbärssmak
* Jag struntade i morötterna när jag lagade köttfärssås till middag.
* Jag köpte en jättedyr, färskpressad apelsin-mango-passionsfruktsjuice istället för "Pro Viva Mango" som annars är standard i det här huset
* Jag köpte en liter Verum hälsofil med jordgubbssmak istället för Bollnäs fil (eller, ok då. Fuskade lite. Köpte Bollnäsfil också)


Vad gör man inte för att få lite spänning i vardagen!?

:-)

P.S En reflektion: Mycket mat på listan. I morgon får jag nog fokusera på något annat. D.S


Ut å resa

Vi har bestämt oss.
Inte Lanzarote.
Teneriffa!!
I november.

Så här ungefär:


Blir nog bra det!

:-)


Snygg men...

Jag fick ju en ny dator för ett tag sedan.
En fin, röd ♥
Klart snyggaste datorn i det här huset.
Den är blank också. Och lite sådär metallic-aktig i den röda färgen.
Helt i min smak, om man säger.
Det är bara ett endaste, pyttelitet, men ack så irriterande fel.
När jag sitter där jag måste sitta för att Storebror ska somna (och varför jag måste göra det är en helt annan historia), så funkar inte det trådlösa nätverket. I princip överallt i resten av huset går det hur bra som helst, men inte här.
Det innebär att jag inte kan:
* Surfa
* Läsa bloggar
* Blogga
* Kolla Facebook
... och då blir det liksom inte riiiiktigt lika roligt att sitta vid datorn.

Lätt frustrerande!!!!

:-(

Ett säljsamtal

Igår ringde det på dörren. Utanför står en av Storebrors kompisar och håller upp en jultidnings-katalog
Han har kopplat på försäljarrösten:
"Vill du ha något eller?"
"Eh... Nej, tack. Jag tror inte det." Säger jag som kommer ihåg hur det var förra året när jag tänkte att jag hade löst både en och två julklappsproblem när jag köpte jultidningar som dessvärre aldrig levererades.
"Nähä..." säger han och låter lite besviken, men fortsätter:
"Fast det gör inget för det går ganska bra för mig ändå. Jag har redan fått ihop 298 kronor så jag har bara två kronor kvar till 300!"
"Jaha. Jamen det var väl bra då" säger jag, lite lättad.
"Ja. Jag tänkte försöka få ihop till en fyrhjuling. Då måste man ha 11.700 kronor eller nå´t sån´t"
"Oj! Det var ju ganska mycket det."
"Ja, fast ikväll kommer min mormor och ska vara barnvakt. Hon köper säkert hela katalogen hon för hon är så himla köpgalen. Men nu måste jag sälja vidare. Hejdå!"

Hihihi.
Vad tror ni? Har han någon framtid som försäljare, eller?
 :-)


Barn och matvaruaffärer

Att gå i affärer med sexåringar kan vara ganska tidsödande.
Att köpa en flaska senap kan i runda slängar ta typ en kvart eller så, eftersom sexåringar ibland kan få lite märkliga infall. Som till exempel att de bara kan gå på de röda fälten i golvet i affären. Och om det då plötsligt står en hylla i vägen uppstår en besvärlig situation som antingen måste lösas genom att:
1. Sexåringen måste klättra på hyllan för att ta sig fram till nästa röda golvplatta.
2. Sexåringen blir arg och börjar skälla högljutt på sin mamma som inte hjälper till.
3. Mamman måste bära sexåringen till närmaste röda golvplatta.
4. Samtliga ovanstående.

Och då är det ju inte konstigt att det tar tid.

Att gå i affärer med tioåringar kan vara minst lika tidsödande
På väg genom affären kan det hända att tioåringen måste:
1. Göra några spontana dansmoves vid brödhyllan
2. Göra några fler dansmoves vid påläggen och då använda den lilla kundkorgen på hjul som lite extra krydda till dansnumret
3. Gå omvägar så att Mamman får lasta famnen full av varor och sedan leta upp tioåringen som dansar med kundvagnen vid mjölkdisken
4. Stoppa ner chokladbitar i smyg som man sedan får så lov att gå tillbaka med.

Nästa gång jag har lite bråttom och måste handla så åker jag nog ensam tror jag

:-)


Nyaste kussen

Jo, ni vet det här med barnafödandet som jag skrev om igår.
Här ser ni resultatet:


En alldeles nykläckt liten kusin vid namn John Ebbot.
Förmodligen blivande rockstjärna.
Kan ju knappast bli annat med ett sån´t coolt namn, eller hur!?
Riktigt söt kille!

:-)

En traktor, en traktor till...

Kusin Otto är barnsligt förtjust i traktorer. Visserligen är han bara två och ett halvt, så det är väl rätt naturligt att han är lite barnslig. Dessutom tillhör han det manliga könet och det är ju inte helt ovanligt att de gillar saker som låter och åker på minst två hjul heller, men i alla fall. Häromsistens visade han mig några leksakstraktorer som han hittat i kusinernas leklåda. De stod fint i en prydlig rad tillsammans med lite andra fordon och hans gamla moster undrade om han kunde räkna hur många traktorer det var. Det kunde han:
"Eeeen. Fyyyyyra. En buss. Fyyyyra. Två!"

Helt rätt, vad jag kunde se. Eller ja... Nära nog i alla fall, men helt ok räknat för en två och ett halvtåring.

:-)


Gräsligt

Konstigt hur det i april kan kännas helt ok att ta sig an en lång och vildvuxen gräsmatta när samma uppgift känns fullkomligt outhärdlig en måndag i september.
Man blir liksom trött på gräs...

Jobbigt, mon dieu

Jobbig helg.
- Surströmming
- Allmänt fixande samt farande och flängande runt stan under tidspress
- Sjunga på Medeltidsdag i Skogs kyrka
- Dricka vin och käka god mat i partytält
- Barnafödande (där var jag dock inte fysiskt närvarand, men väl mentalt)
- Storstädning
- Simskola med Lillebror
- Ett besök i oljudet bland karusellerna på Strömmingsleken
- Halva släkten hemma på korvgrillning.

Klippt färdig.
Återkommer i morgon!

:-)


Premiär!

För er som har missat det: I morgon är det fredag :-)
Och inte vilken fredag som helst, utan fredagen då det äntligen är dags att få käka lite surströmming!


Vi snackar surströmming, mandelpotatis, hackad lök, tunnbrödsmacka med messmör och en snaps till det.
Mmmums!!
Men nu ska först torsdagen avslutas med lite fil, en macka och en kopp the, samt ett avsnitt av "Kvalster".

Go´kväll!

:-)


Att byta ett batteri

Heson skulle byta batteri i brandvarnaren.
Problemet var bara att veta VILKEN brandvarnare det var som pep så där lite ilsket, fast ändå diskret, en gång var tredje minut eller så.
Jaha och hur gick det då?

1. Det var inte brandvarnaren i hallen. Men nu vet jag hur man pillar ur batterierna ur den. Det var inte enkelt och det kan hända att den är lite lätt modifierad nu, men det gick!

2. Det var inte brandvarnaren i källaren heller. Däremot behöver vi måla om taket. Det fattas nämligen lite ungefär där brandvarnaren satt. Det blev inte så snyggt. Någon på IKEA kom på den brilljanta idén att man kan sätta upp brandvarnare i taket med självhäftande kardborreband = Himla snabbt och lätt att få dit, men om man behöver ta ner: nej

3. Det var brandvarnaren på övervåningen. Den fick nytt batteri, men upphängningsanordningen råkade visst gå sönder.

Såatte...
Införskaffa några nya brandvarnare kanske?
:-)


Det firas

På Thelbacken ska det firas ikväll. Tre år som herr och fru.
Det är väl värt lite bubbel, eller hur?

:-)


RSS 2.0