Trollstigen

Det här och ett gäng andra troll kunde man träffa på i skogarna kring Hällmyra ikväll. Lite här och var dök de upp i mörkret, bjöd på trollgodis och visade vägen till Stortrollet som berättade sagor kring lägerelden vid Alirs öga.
Är dock lite rädd för att det i morgondagens tidning kommer att stå stora rubriker om saknade barn och föräldrar som inte hittat tillbaka till civilisationen efter skogspromenaden. De där trollen var rätt snåla med marschaller så det gällde att hålla tungan rätt i mun, försöka lysa så gott det gick med mobiltelefonen (vad gjorde man innan man hade den? Bra att ha i alla lägen!) och hoppas att man var på väg åt rätt håll.

Men annars så var det väl rätt så trevligt... fast de hade gärna fått bjuda på fika åtminstone. Och kanske skulle de ha fixat en bättre ljudanläggning till Stortrollet för vi hörde inte ett dyft av sagorna han berättade. Och det hade, som sagt, inte skadat med några fler marschaller heller...äsch... alltså...näeee! Det var egentligen inte sådär jättekul. Storebror var helilsken när vi kom tillbaka till bilen och tyckte att han hade slösat bort en hel fredagskväll på att sitta i mörkret i skogen och bjuda folk på russin.
Fast han var rätt söt som troll, det var han

:-)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0