Livet som Heson

Storebror hade en släng av svininfluensan i morse. Det var riktigt, riktig allvarligt ett tag. Han satt på toaletten och stånkade och pustade, snyftade lite och jämrade sig en aning. "Jag kommer att döööö! Jag har sååååå oooooont".
Mamman och Pappan försökte vara ordentliga och ansvarsfulla föräldrar och ställde lite frågor som "Var gör det ont? Hur lång tid har du kvar?" och så vidare. Mamman var riktigt nära att ringa ambulansen ett tag, men det tyckte inte Storebror var nödvändigt, så vi beslutade att vänta en aning med det. Han lade sig i soffan en stund och fortsatte jämra sig.

Mamman och Pappan vet av erfarenhet att Storebror+svårt att somna+kliva upp tidigt och gå till skolan=ont i magen. Men han verkade ju ha riktigt ont den här gången och det skulle ju inte kännas riktigt bra om fröken ringde och berättade att Storebror tyvärr hade dött stora ont-i-magen-döden under mattelektionen och vi hade tvingat iväg honom till skolan trots att han jämrat sig så väldigt. Nej... det vore verkligen inte bra. Man måste ju lyssna på sina barn och ta dem på allvar, så tillslut bestämde vi att det nog var lika bra att han stannade hemma. Och tänka sig, som av en händelse, så gick det magonda över bara några minuter efter det att vi ringt till skolan. Mäh!! Hur konstigt som helst...

:-)

I kapprummet på Storebrors skola låg den här:


Jättefin... men... jag känner mig lite osäker på vad den egentligen föreställer... Lillebror gissade på en gubbe med en kniv i magen. Själv tänkte jag mig något helt annat ;-)



:-)

Kusinerna kastade sig över pepparkaksdegen:

Lillebror knådar på:

Så här glad var Storebror som precis kommit på att han skulle baka en skateboardkille. En och en halv minut senare gav han upp eftersom degen fastnade på kaveln hela tiden. Men det var roligt så länge det varade :-)

Efter baket måste det såklart provsmakas. KusinSigne och Lillebror såg sin chans att tjäna lite extrapengar och öppnade kaffe- och pepparkakscafé.


Julstämningen på topp :-)

Heson är trött. Därför blir det bara en kort sammanfattning av helgens äventyr.

Fredag: Ett låååångt genrep och ett par (eller tre) glas vin på det = genomtrött och aningens fnissig Heson
Lördag: Ta fram julsaker, en sväng på stan, repa lite, lååååång konsert på kvällen, lutfisk och ett par (eller tre) glas vin hos bästaste Farmorn och Farfarn. 
Söndag: Det årliga pepparkaksbaket med bästaste Kusinerna och bästaste Mormorn och Morfarn (bästaste Lillasyster var sjuk och kunde inte vara med :-( ....) , de årliga lunch-kroppkakorna, julpynta lite, promenad i regnet till den årliga julskyltningen, julpynta färdigt, betala räkningar, blogga lite.

... så långt har vi kommit. Nu hoppas jag på en smarrig söndags-mys-i-soffan-middag-med-film som Pappan förhoppningsvis har lyckats koka ihop av det som fanns i frysen. Ska bara vänta ut Storebror som har svårt att somna först.

Återkommer, förhoppningsvis med ny energi, i morgon!

:-)

Blev i princip inkastade på ett pilates-pass när vi skulle träna på gymmet idag.
"Vill ni vara med? Det börjar om fem minuter?", gav inte direkt någon betänketid om man skulle hinna byta om också. Och eftersom jag just nu är inne i lite av en formsvacka så är alla träningsformer som innebär lite variation och som kan inspirera, mycket bra. Jag är inte direkt "på" med min träning för tillfället om man säger. Det krävs en lååång mental process varje lunch för att jag ska komma fram till att det nog faktiskt är rätt så bra att jag tränar istället för att sitta på någon lunchrestaurang och käka flottig mat. Men hur som helst... 

Det roliga med det här var:
1. Att Pappan hakade på
2. Att man blev så ruggigt fnissig av att sitta på bollen och studsa upp och ner (vilket var en del av uppvärmningen)
3. Att man blev ännu fnissigare av att sitta på bollen, studsa upp och ner och samtidigt smygkika på Pappan *. Hohoho :-)
4. Att man efter en stund insåg att det faktiskt var riktigt jädrans jobbigt!

Gissar att jag har en redig träningsvärk att se fram emot imorgon!

:-)

)* Fast jag vill poängtera att han var väldans duktig, så det var inte därför jag blev fnissig. Det var mest den udda situationen: 9 damer och Pappan som studsar upp och ner på varsin jättestor blå boll. Wohahah :-) Fast att göra "slalomhopp" och hålla i ovan nämnda boll samtidigt, är inte hans grej. Inte för jag tror att det skulle ha gått bättre om bollen varit i någon annan färg, men möjligen om den var lite mindre. :-)

Kollade besöksstatistiken för min blogg och såg att jag på en vecka har haft 25 unika besökare här. Oj! Då blir man ju såklart aningens nyfiken. Minst...få se nu...en, två...åtta eller nio vet jag nog vilka ni är, men då är det ju ändå en hel massa folk som jag INTE känner ju!

Så jag tänkte att jag skulle fråga:
Vem är du?
Hur hittade du hit?
Bloggar du själv?

...men jag frågar bara. Man behöver inte svara, fast det vore himla kul!

:-)

P.S Blev lite inspirerad av Sofia som minsann har fått flera svar på sina frågor, så... Kom igen nu!! :-) D.S

Jag gav blanka den i finnen, drog på mig cocktaildressen, lät bli att titta på brudparet och sjöng från hjärtat men med aningens darriga knän. Men det gick bra!! Ok, finnen var rätt störande, men jag målade över den med någon kräm i en tub som jag köpte till mitt eget bröllop (nu är ju det drygt två år sedan, så den var säkert alldeles för gammal och borde ha kastats för länge sedan, men funkade bra till att gömma elaka blemor med) och ignorerade den så blev det så bra så. Och halva församlingen hade svarta cocktailklänningar i olika modeller, så det var inga problem att smälta in och jag behövde inte använda en endaste av mina "jamen-jag-går-alltid-klädd-så-här"-ursäkter heller. Kanoners liksom :-)

Supersnyggt brudpar, god mat, gott vin, trevligt sällskap vid bordet, god tårta, gin och tonic på burk = ett himla trevligt bröllop!!

:-)

Jag kommer att bli supersnygg på lördagens bröllop i min nyinköpta "Manhattan cocktail dress" och en jätteblaffa till finne på hakan.
Jätte...

:-)

Lillebror vill inte gå till dagis, inte ha svarta mjukisbyxor och inte en grön tröja med robot. Lillebror skriker lite. Storebror blir galen på skrikandet och skriker tillbaka. Lillebror skriker ännu mer. Storebror retas. Lillebror skriker. Lillebror slutar skrika och Mamman övertalar honom att ta ett par jeans och en blå tröja. Frid och fröjd.

Lillebror vill inte äta varken fil eller yoghurt till frukost eftersom flingorna är slut. Och förresten ingen macka heller. Men sedan tar han lite yoghurt ändå. Plötsligt har han råkat lägga en strumpa i yoghurtskålen och det hamnar yoghurt lite här och var. På Mammans tröja till exempel. Ren tröja till Mamman och rena strumpor till Lillebror.

Arbetsdagen rullar på i rasande fart med problemlösning till höger och vänster samt en arg kund som inte förstår att jag gör allt jag kan så fort jag kan.

Bröderna Karlsson gör succé på Öronmottagningen. Det ska rensas bort vax och kollas öronrör. Storebror babblar oavbrutet samtidigt som han snurrar runt, runt på doktorns gnissliga kontorsstol. Doktorn kollar Lillebrors öron. Mamman hör inte riktigt vad doktorn säger, men gissar på "mycket vax och vatten bakom vänster trumhinna". Storebror vägrar ligga på britsen. Storebror vägrar använda öronvax-sugen. Storebror vägrar använda näsblåsan. Lillebror vill absolut stå mellan Mamman och britsen och hålla Storebror i tröjan. Det vill inte Storebror. Doktorn ger upp. Ny tid om två månader. Tack och bock å ajö. Vi rumlar ut i väntrummet och hinner med att stöka till ordentligt bland leksakerna samt gräva i kakburken innan vi lyckas ta oss ut till bilen utan att gnussa våra jackor mot den nymålade ytterdörren.

Fixa middag. Öva sig lite med sånggruppen Farin. Bli trött i både öron och huvud. Handla lite. Få ett samtal av Storebrors fröken som tycker att Storebror måste sluta prata på lektionerna. Prata lite om det. Lillebror kan inte sova och vill inte gå till dagis i morgon. Storebror kan inte heller sova om jag måste sitta hos Lillebror och prata om att han inte vill sova och inte gå till dagis. Brorsorna får somna i Mamman och Pappans säng. 

Mamman har ont i huvudet. 
Mamman borde hänga tvätt.
Mamman orkar inte. 
Mamman bloggar istället.

...en helt vanlig novemberdag i familjen Ks vardag.

Jag har shoppat bröllopsblåsan idag. På kvittot står det att det är en "Manhattan cocktail dress". Är lite tveksam om den passar under dresskoden "finare vardagskläder" som det står i inbjudan. Men om någon har synpunkter får jag väl helt enkelt låtsas att jag brukar gå omkring i svarta volangklänningar med paljetter när jag städar toaletten och lagar middag. Då verkar det säkert mindre konstigt.

:-)

När barnen hade dinglat klart i gummibanden på kvällarna, så spelade vi frågespel på balkongen en stund innan läggdags. Det var mycket underhållande :)

Lillebror får frågan:
"Vad betyder det finska ordet sauna?"
Han lägger pannan i djupa veck och  funderar och funderar. Riktigt klurigt... Pappan försöker komma med lite ledtrådar
"Det är något som vi ofta brukar göra på fredagar och lördagar. Mest på hösten och vintern. Nere i källaren. Något som är varmt."
Då kommer han plötsligt på det:
"Jaha! Varm choklad!"

Storebror läser en fråga till Pappan:
"Vem har skrivit "Fjäriln vingad syns på Haga?"
Pappan gissar fel och Storebror (som gillar Michael Jackson) läser upp det rätta svaret
"Kaaarl.... Maaajkeeel... Mellman"
Hohoho :-)

Ok. Här kommer en snabbresumé av familjen K på Gran Canaria.

Barnen dinglade mest omkring i gummiband i luften.

... eller jagade sina stackars föräldrar med vattenpistol

Storebror ägnade även en hel del tid åt att öva upp sina biljardkunskaper:

Pappan tog sig alltid en öl innan biljarden - gissningsvis för att ha något att skylla på när han fick stryk av Storebror:

Om ni kollar med personalen i poolbaren, så gick nog glassförsäljningen ovanligt bra under veckan

Barnen skaffade sig många nya kompisar:

Och Storebror blev så här ledsen när vi skulle åka hem:



Andra intressanta fakta:

Antal kändisar i planet: 2 (1 dit och 1 hem, alias Lars-Gunnar Björklund och Susanne Lanefeldt)

Antal konstiga engelska turister: en hel del, men underligast var nog den man i 60-årsåldern som hade världens ritual för att ta sig i poolen. Det var lite armviftningar här, några benspark där, lite armar uppåt sträck och så cyklopet på. Väl i smög han omkring och spanade under vattnet och när andan föll på så dansade han loss till musiken som spelades i poolbaren. Säkert fullt normal, men sådär lite lagom lös-släppt när han nu ändå var på semester... eller nåt :-) Hans fru verkade inte gilla att bada, men dansen hade de gemensamt. Fast frun dansade i sin ensamhet mellan solstolarna istället. Som sagt... säkert fullt normalt...

Antal besök på stranden: 0!! Barnen hade bestämt pool. Då blev det pool. Och för att de inte råka falla för frestelsen att få sand mellan tårna, så vägrade de konsekvent att ens titta på stranden. Inte ens en ynka liten promenad för att känna på vattnet var att tänkbart. Nope. Men den såg fin ut på håll, det gjorde den.

Kort och gott: hur trevligt, mysigt, härligt och roligt som helst!!!

:-)

Kom tillbaka till Sverige i lördags kväll, pigg och utvilad. Efter ett brak-kalas för Storebror som fyllde nio år i söndags och en superintensiv första dag på jobbet är jag nu mycket mindre utvilad. Och efter att under en timmes tid ha försökt logga in här utan att lyckas är jag dessutom ganska less. Så därför blir det inget bloggande idag heller. Jag ska tjura lite, för jag var på g med ett riktigt fullmatat blogginlägg, men det kom liksom av sig.
Men imorgon är jag tillbaka, med nya tag och en rapport från semestrandet på Gran Canaria!

:-)

För en stund sedan kom Storebror rusande och skrek "Mamma, vi har en nödsituation!! Kom fort!!"
Mamman kastade de rena kläderna hon hade i handen all världens väg och sprang efter Storebror (ni vet, sådär i slowmotion som man ser på film. Kläderna i luften, Mamman mitt i språnget med ansiktet förvrängt i en grimas och håret på ända. Typ så. Action, liksom) Storebror lät verkligen helt förtvivlad så Mamman anade det värsta. Hade Lillebror ramlat ut genom fönstret? Hade hyllan med alla legobyggen ramlat ner så att alla Lego-robotar och Lego Star Wars-skepp gått sönder? Var tv-spelet trasigt? Datorn?
Vi sladdade in genom dörren till Lillebrors rum. Där. I sängen. Sitter Storebrors gamla Nalle Phu-nalle. Han är stor. Kanske en meter hög. Ja, liksom i naturlig storlek. Ungefär som man föreställer sig att Nalle Phu är. Eh... fast det kanske är bara jag som har tänkt mig honom i den storleken? Eller? Jaja, hur som helst. Storleken har ju som bekant ingen betydelse och det har den inte heller för den här historien så vi struntar i detaljerna. Det som var viktigt - och förskräckligt hemskt - var att han i princip hade tappat huvudet! Jomenvisstförstårdu! Huvudet hängde löst, i en liten liten bit tyg och man såg all stoppning som liksom vällde ut ur halsen på honom!! Herregud! Tur att Storebror gjorde ett sånt rådigt ingripande så att vi snabbt kunde hämta nål och tråd och fixa tillbaka huvudet. Vem vet vad som hade kunnat hända annars?!?!

:-)

Har ni försökt köpa en bikini i november någon gång? Det var klurigt nog i juni, men i november är jag rädd för att det är stört omöjligt. Den jag efter många om och men lyckades inhandla i somras, ändrade färg från vit till mer smutsbrun efter ett dopp i en insjö och ser inte längre så värst kul ut. Eventuellt kan kombinationen gråblek hy mot det smutsbruna förstärka dassighetskänslan, men OM det inte skulle bli bättre när jag förhoppningsvis får en fräsch solbränna om några dagar, så vore det trevligt med en ny. Jag måste bara komma på om det är bättre med en som är fyra storlekar för stor än en i extra small, för det var allt som fanns. Pysa ut eller hänga löst? Jag gör nog succé på stranden vilken jag än väljer, men jag gissar att jag får sitta en bit ifrån resten av familjen

:-)