O-spännande

Att vara örondoktor måste vara Jordens absolut tristaste yrke.
Detta påstående baserar jag på det faktum att den örondoktor vi träffade idag, i princip hoppade jämfota av förtjusning när han såg att Lillebror hade prickar i ena örat. Han kvittrade lyckligt, fixade och donade med örontittar-grejjen så att jag också skulle kunna få se (jag såg inget, men låtsades vara lite uppspelt för säkerhetsskull) och utbrast sedan: Det är en "simplicus!!"*

Fast med tanke på att övriga arbetsuppgifter som örondoktor består av att plocka ut vax med pincett ur öronen på folk, samt att dela ut små gummiödlor om patienten varit duktig*, så kan jag ändå på något sätt förstå att man blir lite glad när man ÄNTLIGEN hittar prickar.

Lillebror däremot var mindre glad när han vaknade i natt och hade jätteont i örat. Nu behöver vi bara att vänta på att prickarna, som alltså var en lätt öroninflammation, försvinner, samt att vara tacksam för att de inte dök upp mitt i semestern.

:-)


* Ja... eller vad det nu hette
** Det kan vara så att jag inte har hela bilden här, men det är i alla fall det som brukar hända när vi är på besök.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0