Livet som Heson

I går var Lillebror och jag på Coop och trängdes bland alla andra människor runt hyllorna med adventsstakar, ljusslingor, stjärnor och annat. Det var rena vilda västern! Man nästan kände hur smockorna låg i luften, de vassa armbågarna var framme och alla rev och slet i de stackars kartonger som fanns kvar på hyllorna. Men vi kände oss lite modiga och framför allt väldigt beslutsamma. En stjärna till Lillebrors fönster skulle inhandlas så det var bara att ge sig in i folkmassan. Jag fällde ut armbågarna och Lillebror var utrustad med den där blipp-grejjen (ja ni vet ju hur det gick för mig med den där grejjen på min senaste shoppingrunda, så den här gången fick Lillebror sköta blippandet) och så tog vi oss fram till hyllan med stjärnorna. Det fanns röda, vita och svarta. Lillebror gillade de röda, så vi tog snabbt en sådan kartong, konstaterade att den var alldeles för dyr, men risken att vi skulle bli utan kändes mycket överhängade, så vi tog den ändå. Jag motiverar det hela med  "vi-kommer-ju-att-spara-massor-av-pengar-nu-när-vi-inte-köper-julklappar-till-de-vuxna-så-då-kan-jag-kosta-på-lite-extra-julpynt-istället". Känns som att det kommer att bli ett flitigt använt argument när jag befinner mig i shoppingsituationer de närmsta veckorna :-) Hehe!

Hur som helst....I dag skulle vi hänga upp den nyinköpta stjärnan. Och då fick vi förklaringen till prislappen. Det var nämligen ingen vanlig, lagom stor, fönsterstjärna vi hade köpt. Nej nej - den har en diameter på 110 centimeter!! Banne mig den största stjärna jag har sett! Lillebrors fönster är 120 centimeter brett, så nu när vi har hängt upp den ser man inte ut längre. Men stjärnan syns ordentligt i alla fall, och det var ju bra!

:-)