Mycket nu...

Ojojoj vad lite bloggande det har blivit på sistone. 
 
En snabbresumé av veckan som gått:
 
*Jag har blivit ett år äldre och i och med det även ett år klokare (har dock inga bevis för det, men räknar kallt med att det är så det funkar)
 
* Sånggruppen Farin har äntligen fått sjunga julsånger för publik efter tre månaders övande. Synd bara att snöstormen valde att komma precis samma dag vilket gjorde att publiken kanske inte var riktigt så stor som vi hoppats på. Trots det samlade vi in över 800 kronor till Söderhamns behövande barn. Årets goda gärning!
 
* Vi har käkat julbord med bästaste kollegorna. Alla blev mätta och massor av mat blev över. Precis som det ska va!
 
* Det årliga och mycket traditionsenliga pepparkaksbaket tillsammans med kusiner, systrar/mostrar, morföräldrar och hundar är avklarat. Och så - helt enligt traditionen - kroppkakor till lunch på det.
 
* Snickarna har ÄNTLIGEN dykt upp så nu händer det grejjer i källaren! Kanske, kanske att vi kan få bada bastu någon gång under första kvartalet av 2013
 
* Hittat en vattenskada i källaren, vilket gör att det här med bastubadandet förmodligen kommer att dra ut på tiden.
 
* Varit på besök hos tandläkaren och konstaterat att det här kommer att bli en 1) dyr 2) inte helt angenäm 3) långdragen historia.
 
Ungefär så...
 
Men annars är det rätt så lugnt 
 
:-)

Vi har ju så bra metoder för att kontrollera det här med vintern!

Förresten - ni har väl inte missat att vintern har kommit?
För att vara på den säkra sidan så gjorde vi ett litet test och lämnade ytterdörren lite på glänt över natten. 
Och jo: Jag är HELT säker: Vintern har kommit!
14 grader i köket en söndagmorgon samt is runt dörrkarmen som måste hackas bort med en kökskniv var beviset på det
 
:-)

Matematik a´la SJ

Åker man tåg i 1:a klass från Stockholm till Söderhamn klockan 17.30 kostar biljetten 506 kr.
Åker man tåg i 1:a klass på samma sträcka fast kl 16.23 kostar biljetten 775 kr.
Tar man däremot 16.23 tåget och köper en 2:a klassbiljett får man punga ut med 575 kr.
 
Fullkomligt logiskt ju!
 
:-)

Man måste komma ihåg hur bra man har det!

På tåget från Stockholm igår, träffade jag en man från Somalia i alldeles för stora skor. Han hade varit i Sverige i en månad och var mycket bekymrad över mörkret, kylan och snön, samt över vad konduktören ropade ut i högtalarna titt som tätt (tågmöten och nya ankomsttider). Men han var otroligt glad över att få vara i det här fantastiska landet. Nu skulle han till Sundsvall där Migrationsverket ordnat med boende. Väl framme behövde han bara skaffa sig ett jobb så skulle nog allt ordna sig...
Jag hoppas, hoppas att det fantastiska landet Sverige verkligen visar sig från sin bästa sida så han får fortsätta att vara den där glade mannen. Och att han får sitt jobb och sitt uppehållstillstånd...
 
Ibland önskar man att man på något sätt kunde hjälpa till...
 
...

Mannen, myten, bokstaven Z

Man vet att man är en legend när man får en bokstav i bokstaveringsalfabetet uppkallad efter sig.
 
SJs kundsupport: Ditt nya bokningsnummer är : Caesar, Caesar, Zlatan...
 

 
:-)

Det här med julen...

Det verkar som om decemberstressandet börjar redan i november i år. Onödigt! 
Får ta och fundera lite över det och se om det går att åtgärda. 
 
Och förresten:
Igår shoppade jag julblommor.
Idag kom snön.
Tror minsann att julstämningen börjar infinna sig en aning. Trots stressandet!
 
:-)
 

Den där Tomten...

Vi pratade lite om tomtar också. Samtidigt som vi drack glögg och åt pepparkakor, alltså. Storebror är övertygad om att förra årets tomte var vår granne Ove. Lillebror trodde mer på att det var någon från kommunen. 
Konstigt... Själv har jag alltid trott att tomten kommer från Korpilombolo... Tänk om det skulle visa sig vara en helt vanlig kommunanställd. Vilken besvikelse...
 
:-)

Tjuvstart

 
Ja, jag veeet att det är på tok för tidigt, men ojojoj så gott det var!
 
:-)
 

Antingen eller

Först hängde jag i hockeyhallen tills tårna var vita och kalla som isbitar.
Sedan tog jag mig en springtur runt stan så hela jag ångade och svetten rann.
Nu har jag duschat och upptäckt att värmepumpen i huset har stannat och inte går att få igång utan hjälp av värmepumpsreparatören (förhoppningsvis i alla fall!). Alltså kommer jag förmodligen att frysa snart igen.
Antigen är det upp eller så är det ner!
 
:-)

Det här med att stava

"Mamma, det var längesedan du gjorde något med så´na där stavar"
"Ehh... stavar?"
"Ja, du vet. Sådär så det liksom blir nå´t grejs"
"Eh... grejs?"
"Ja, men du vet! Virka eller vad det heter"
 
Kan konstatera att det här med handarbete inte är något vanligt förekommande inslag i det Karlssonska hushållet.
 
:-)

Det är det där lilla extra som gör det

Idag goddagade jag på en ny kund med räkmacka runt munnen. 
Ja det var alltså jag som hade räkmackan runt munnen. 
Eller åtminstone spår av den.
Hoppas hon gillar räkor.
Inget vidare första intryck annars...
 
:-)

En toppenhelg - helt enkelt!

Helgens höjdpunkt:
Dirty Dancing på Chinateatern i Stockholm!! Känner mig fortfarande helt upprymd! Så. Himla. Bra!!! 
 
Helgens spänning:
Ett brinnande tåg på Centralen. Poliser, Brandmän, utrymning och - förseningar
 
Helgens hemligaste:
Heminredningsavdelningen på Åhlens City. Väl undangömd långt nere i källaren. Inte ens personalen på Åhlens café visste var det låg. Det tog två dagar att hitta dit (dock med paus för Dirty Dancing och lite annat)
 
Summa summarum:
En topppppenhelg!
 
Och det är min blogg. Jag får ha hur många p:n jag vill :-)
 
 

Sköt dig själv!

Jag hade bestämt mig för att inte lägga mig i Pappans och Lillebrors packande inför dagens resa med hockeylaget. Men så fick jag lite tid över igår kväll så jag tänkte att jag ju kunde passa på att steka de där äggen de skulle ha till matsäcksmackorna. Så blir det inte så stressigt på morgonen när de ska iväg, liksom. Och sedan var jag ändå vaken när de skulle ge sig iväg i morse, så jag hjälpte till lite med att leta efter en bra väska till packningen. För säkerhetsskull kollade jag att de hade kontanter, gympaskor och handduk med också. Men annars lade jag mig nästan inte i någonting alls. De fick verkligen sköta det hela HELT på egen hand.
 
Själv ska jag också iväg. Till Stockholm. En timme kvar innan avfärd hade jag fortfarande inte varken strukit kläder eller packat. Och biljetten... var har jag den? 
 
Hmm... Sköt dig själv och skit i andra heter det visst...
 
:-)
 

Det börjar visst bli dags att växa upp

Trots att jag är ruskigt nära 38 nu, så har jag - tro det eller ej - ett helt gäng mjölktänder kvar. Jag är lite av en sevärdhet när det kommer till tänder faktiskt, men det är en annan historia. Hur som helst så var jag till tandläkaren idag och enligt henne så börjar det visst bli dags att växa upp nu. Mjölktänderna ska bort. För dryga tusenlappen ska jag få den äran att göra någon form av multimega-röntgen av hela garnityret och efter det ska jag få gå på ett terapisamtal. Ungefär där, när just ordet "terapi" nämndes, så kände jag att jag kanske inte alls har någon lust att växa upp. Inte om man redan i förväg måste gå på ett terapisamtal... Hu! Vad tänker de göra med stackars lilla mig egentligen? Och om jag dessutom måste betala en hel tusing bara för några röntgenbilder och lite prat så undrar man ju mycket försiktigt vad själva ingreppet med att byta ut alla tänder kommer att kosta...
Nåja. Vi får väl se hur det går. 
 
Fortsätting följer...
 
:-)

Men nu blev det jobbigt

Jaha och vem har ställt en påse dumlekolor framför kaffekopparna i skåpet??!? 
Besvärligt det blev nu då...
Men det är väl bara att ta tjuren vid hornen (läs ta kolan ur påsen) och helt enkelt offra sig på att smaska upp dem om man ska kunna komma åt kaffekopparna och få sig en kopp kaffe.
Jobbigt...
 
 
:-)

Ett dagsverke och lite till

Jobbat
Plinkat lite tjusiga julstämmor på pianot
Lagat middag
Handlat
Bakat cupcakes och dumlekakor
Räknat minus med Lillebror
Hjälpt Storebror att forska lite om zombies
Tvättat lite
Målat klart i Storebrors rum
 
Ibland har man visst hur mycket ork som helst.
 
:-)
 
 

Ett fullkomligt onödigt inlägg om mitt vänstra pekfinger

Man använder översidan av sitt vänstra pekfinger oftare än man tror. 
Sådetså!
Och hur jag har nu kommit fram till denna sanning undrar ju ni förstås? Jo, förstår ni, sedan jag slarvade en aning med vassaste kniven när jag skar fläskfilé i lördags, och råkade skära mig just på vänstra pekfingrets översida, så har jag förbrukat MINST tjugo plåster. Bara för att jag tydligen använder det där j*kla fingret och dess översida hela tiden. I söndags tog jag t ex av plåstret och tryckte på knappen till taklampan i lekrumet så jag var tvungen att sätta på ett nytt. För att inte tala om när jag låste toadörren på jobbet igår. Eller när jag hängde tvätt och råkade komma lite för nära en vass kant på torkställningen.
Därför vet jag det.
 
:-)
 

Den vit solbrännan

Efter att ha målat om i Storebrors rum har uttrycket
"Jag har fått färg i ansiktet"
plötsligt en ny betydelse.
Liksom mer bokstavlig om man säger så..
 
:-)

Menslutatänkamänniska!!!

Jag har kört fast lite. Det finns mest bara trista, tråkiga, arga, frustrerade, irriterade, okonstruktiva (etc, etc) tankar i mitt huvud. Och så har det visst varit i typ ett par veckor nu. Det hela grundar sig i att jag känner mig lite lurad på konfekten (som det så snitsigt heter). Eller om man talar lite mer klarspråk: det blev inte alls som jag tänkt mig. Så nu har jag gett upp och försöker analysera hur det kunde bli som det blev. Och det är här alla trista, tråkiga, arga, frustrerade, irriterade, okonstruktiva tankar dyker upp. Vad har jag gjort fel? När exakt blev det fel? Är det kanske inte jag som har gjort fel? Vad kunde jag ha gjort annorlunda? Vad kunde övriga inblandade ha gjort annorlunda? Hur ska jag kunna förmedla det jag hade tänkt och hoppats på så att det inte missförstås? Och så håller det på. Om och om och om igen... Inte särskilt kul alls. Mest deppigt. Men vem vill gå omkring och deppa? Inte jag i alla fall. Så i morgon är det gilla läget för hela slanten, hela dagen som gäller. Så blir det nog bra så småningom. Hoppas jag...
 
:-)

Skadeglädje

 
Wohahahaha! 
Gladaste kossan jag sett på länge. Visserligen är det inte så särdeles ofta jag träffar på kossor, men när det väl händer tycker jag de brukar se lite mer sammanbitna ut. Kan ju bero på att de har ett ganska trist och enahanda liv. Men här verkar det ju ha hänt både det ena och det andra, så det klart att kossan är lite munter. Undrar just hur hästen känner sig...
 
:-)

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0