Livet som Heson

Storebror ramlar ihop i en hög på golvet i Lillebrors rum och "låtsas-ojjar" sig:
"Ååååhh. Jag kan inte ståå! Mjölksyra!!!

Lillebror blir tvärarg.
"Meeeen! Du får inte HA mjölksyra i mitt rum!!!"

:-)

Jag slutar aldrig att förvånas...

Storebror kom hem med en lapp där det stod ungefär "Jag - namn - har vid upprepade tillfällen stört lektionerna och inte lyssnat på instruktioner från min lärare". Efter det några stycken ur läroplanen, med viktiga meningar så som "eleven ska ta eget ansvar" och "kunna genomföra en uppgift på egen hand" markerade och så en liten "kupong" längst ner där vi ska skriva på och sedan lämna tillbaka till läraren.

Vi snackar alltså en kopierad lapp, där läraren bara har fyllt i Storebrors namn med blyertspenna på en streckad linje.

När jag ringde upp läraren i fråga så visade det sig dessutom att Storebror inte alls hade varit varken särskilt bråkig eller ouppmärksam, men däremot tyckte hon att han hade varit så trött och okoncentrerad den sista tiden.
Men Jeeeezes!!!
Den här personen inser uppenbarligen inte vad en 10-åring känner som är tvungen att visa upp en sådan lapp för sina föräldrar. Och HUR tänker man överhuvudtaget som lärare om man tycker att man behöver kopiera upp "jag är totalt respektlös mot min omgivning och min lärare"-lappar att skicka med eleverna hem? Jag skulle nog säga att man har problem och kanske borde rannsaka sig själv och sina pedagogiska metoder. Det handlar om 10-åringar. Alltså Mellanstadiet.
Och OM man nu ändå känner att detta är en bra sak att göra, så bör man nog fundera över om det är den lappen man ska skicka med eleven hem oavsett vad ärendet gäller.

Suck...Det är verkligen både och i skolvärlden.

Kusin Otto hälsar på.
"Hea, kan du hjälpa mig?"
"Ja det klart. Vad ska jag hjälpa dig med?"
"Kan du hjälpa mig att leka med mig?"

:-)

Storebror har matteläxa och Mamman hjälper till.
Uppgift: "Rita en bild som visar divisionen 21 delat med 3"

För Mamman som gick i fjärde klass 1985-86, så ter sig uppgiften något märklig. Försöker man spara tid genom att kombinera matematik- och bildundervisning nu för tiden eller?

Storebror och Mamman slår i alla fall sina kloka huvuden ihop och provar sig fram med några olika alternativ. Mest är det Mamman som föreslår och Storebror som ritar. Men hur vi än gör så blir det inte riktigt bra.
"Äh, mamma. Vi skriver att du inte fattade hur man skulle göra."

Ja, det vore just snyggt! Då ringer väl fröken och är arg på mig för att jag inte har gjort läxan ordentligt

:-)

Storebror ringde från biblioteket idag. De var där med skolan för att låna böcker (överraskande, eller hur! Fast jag kände ändå att det var på sin plats med en specificering eftersom man på dagens bibliotek faktiskt kan låna både det ena och det andra. Men nu var det i alla fall böcker som skulle lånas.) och han behövde förnya sitt lånekort. Vi har nämligen fått ett supermodernt låna- och lämna-tillbaka system till biblioteket. Man lägger bara sina böcker i en hög på ett speciellt bord och drar sitt kort och så vips så är allt registrerat (ungefär så. Har aldrig gjort det själv.) (Rackarns vilka omständiga inlägg det blir idag, förresten. Åter till saken) I alla fall. Storebror ringde och frågade:
"Mamma, kan du mina "fyra sista", eller vad det hette? Jag fattar inte vad det är!"

Det är alltså dags att börja öva barnen på att rabbla sina personnummer. Kom på att det kanske är fler saker de inte kan. Postnumret? Riktnumret? Hmm... får nog ta mig en liten funderare så vi inte glömmer bort att lära dem något viktigt!

<:-)

I morse:
Lillebror: "Jag vill inte åka till fritids! Det är tråkigt!!"
Storebror: "Vad kul det ska bli att gå på fritids idag! Jag har faktiskt längtat dit."

I eftermiddags:
Lillebror: "Det var jätteroligt på fritids! Måste vi gå hem tidigare i morgon? Jag vill hellre stanna hela dagen."
Storebror: "Fy tusan va trist det är på fritids! Måste vi gå dit i morgon?"

Det svängde lite kan man säga :-)

Lillebror var riktigt bekymrad när han skulle sova. Det har varit lite jobbigt på sexårs ett tag nämligen. En av hans bästa kompisar envisas med att vilja använda Lillebrors arm som axelbazooka när de leker krig. Man kan ju bara föreställa sig hur jobbigt det måste va... :-)

Sämre början på dagen kan man ha än att få besök av en samling små tomtar, tärnor, lucior samt en fé! Aningens trötta och med blodsockernivån på topp efter att ha druckit saft och käkat pepparkakor, men otroligt söta!. DET kallar jag underhållning! På RIKTIGT! Jag menar, i hur många luciatåg får man se en tomte göra kullerbyttor? Och hur ofta händer det att en del av uppträdandet plötsligt smyger iväg för att kolla läget i lokalen bredvid? Eller att någon bara kliver ur själva föreställningen och istället ställer sig framför alla och kollar läget? Nej, det är inget man ser i ett traditionellt luciatåg. För att inte tala om underhållningsvärdet av att det finns en hiss i anslutning till scenen (läs: fikarummet). Lite oväntat, kanske, men det ger helt klart hela framträdandet en extra krydda eftersom man plötsligt, när en av tärnorna utbrister "Titta!! Det finns en hiss!", måste avbryta mitt i en sång så att alla kan få sig en rejäl titt på hissen.
Så, till nästa år, om ni funderar på att ordna lite lussefirande på jobbet eller så, är tipset att kolla med närmaste dagis. Det slår vilket skönsjungande luciatåg som helst!

:-)

Storebror, apropå varför man inte bör äta godis och dricka läsk varje dag:

"Mamma, vi människor är lite som husdjur när man tänker efter... För man måste ju ta hand om sig själv hela tiden. Se till att man får mat och kissa och sådär. Precis som en hund."

Klok kille vi har

:-)

Lillbror sitter och nynnar lite för sig själv i baksätet. Så säger han:
"Vad betyder gööörrr egentligen?"
Mamman och Pappan har inget riktigt bra svar på det.
Lillebror nynnar vidare, lite högre.
"Aj ovv ö taaj göööörr"

Aha!



:-)

Den här bilden är tagen för ganska precis 10 år sedan. En dimmig novemberdag på Hudiksvalls sjukhus.
Då var han nöjd bara han fick lite mat, sömn och en ny blöja då och då av sina taffliga och totalt orutinerade föräldrar.
I morgon önskar han sig en kaffedrink med glass och grädde, en rund (!) macka med jordnötssmör, samt fil och mammas hemmagjorde müsli till frukost*. Och det får han såklart. Har man födelsedag så har man.
Världens bästaste Storebror.
Älskade lilla unge!
♥

* En mycket märklig och totalt osmaklig meny, men han var HELT säker på att det var just det han ville ha. Och jag har frågat flera gånger för säkerhets skull :-)

KusinOtto, tvåochetthalft, fick åka bil med mig ikväll.
Vi passade på att kallprata lite:

"Det är möjkt ute, Hea"
"Ja, det är jättemörkt"
"Man ska sova då"
"Ja, det gör man ju när det är natt"
"Vi sover inte Hea"
"Näe, det gör vi ju inte. Vi ska ju åka bil nu så får vi sova sedan"
"Ja. Nu åker vi bil"

:-)

P.S Ett litet förtydligande bara:"Hea", det är jag det. Ifall ni undrade.
Och som kuriosa kan jag även nämna att Otto, strax innan bilturen, demonstrerade hur man gör när man åker "spygurt" på ett lock.

På Thelbacken heter det något helt annat, men...
 
tja..."Spygurt" funkar väl det med

D.S

Vi övade på afrikanska länder vid matbordet idag. (Inget konstigt alls. Något ska man ju prata om.)

Det vankades Renskavsgryta med jasminris och vinbärsgelé till middag på Thelbacken idag.
Storebror åt tre portioner och gav mig (alias Kocken) 10 poäng.
Lillebror åt en hel portion, petade bort all lök men gav mig ändå en stark 7:a!

Nöjd mamma!

:-)

I kapprummet på sexårs satt det en mycket bekymrad liten kille på en bänk. Han suckade, kliade sig i huvudet och vände och vred på en liten lapp som han hade i handen.

"Alltså, jag vet inte hur jag ska göra...", säger killen
"Oj, vad du ser bekymrad ut! Vad är det du funderar på?" undrar jag
"Jo, alltså... Jag kan inte bestämma mig för vem jag ska bli tillsammans med. Jag hade sex stycken tjejer att välja på och nu har jag tre kvar, men jag KAN inte bestämma mig!"
"Jahaja... Ja det var ju knivigt. Men... vem är snyggast då?" säger jag och tänker att jag ska hjälpa till lite.
Killen tittar på mig som om jag kom från en annan planet och säger
"Snyggast?!? Eh... Äh, DET vet jag inte!"

Ok, de vet en del om andra världskriget och att gå på krogen, men de har i alla fall inte kommit så långt som till att välja tjejer efter hur söta de är ännu. Känns skönt på något sätt

:-)

Lillebror bad om papper och penna och visade efter en stund upp det här alstret:



Eftersom en sexårings hjärna inte riktigt fungerar som alla andras, så har Lillebror skrivit texten från höger till vänster och med alla bokstäverna spegelvända (!). Jag, som börjar bli van att läsa hans små meddelanden, kan jag tala om att det står:
"Jag är på krogen"
"Öl"

Och HUR i allsindar kom han på att han skulle rita en sådan teckning? Hur vet han ens om att det finns något som heter "krogen" där man kan dricka öl? Fast det klart... han hade ju koll på både Hitler och Al Capone, så varför är jag ens förvånad!? Lite lättad är jag dock över att han inte ritade teckningen på fritids och hängde upp den på väggen bland övriga alster där

:-)

Lillebror är kladdig om munnen och Mamman undrar vad han har ätit.

"Det är två saker som börjar på k."
Mamman försöker med karameller, kräm, kokostoppar och lite annat, men allt var fel.
"Jag har ätit "kocklad" och mjölk-kocklad... fast... det börjar ju på m"



:-)